Genotypen, eller genuppsättningen, är den genetiska ”ritning” som ligger till grund för en organism. Genotypen utgör en potentiell utveckling och slutprodukt. Men konstruktionen av organismen sker inte i ett vakuum – den sker i en miljö, och miljön påverkar konstruktions¬arbetet. Den faktiska produkten, alltså organismen såsom den utvecklas i sin miljö, kallas fenotyp.
Som ett exempel på hur dessa distinktioner kan användas inom utvecklingspsykologin kan vi tala om människors längd. Om vi utgår från att den mänskliga genpoolen inte förändrats mer än ytterst marginellt under de senaste tvåhundra åren, är det slående hur svenskarnas genomsnittslängd ökat under denna period. Detta beror alltså nästan uteslutande på miljöfaktorer, framförallt förbättrad kost. Genotyperna uppvisar i stort sett samma variation som tidigare, medan fenotyperna – alltså vi moderna svenskar – är betydligt längre idag.
Det är intressant att notera det evolutionsteoretiska faktum att arternas utveckling sker genom (delvis slumpmässig) manipulation av genotypen, kombinerat med ett urval som görs (nästan uteslutande) baserat på fenotypens framgång i sin miljö.
Ett kuriosum i sammanhanget är att dessa begrepp används även inom datavetenskapen; främst då inom det område som kallas artificiellt liv, men även vid lösning av matematiska problem. Genotyperna är då de algoritmer (metoder) som tillämpas på problemet. Genom att jämföra fenotyperna (resultaten av beräkningarna) med önskade resultat gör man ett urval av ”livskraftiga” genotyper och utsätter dessa för (delvis slumpmässig) kombination och mutation.
Processen fortgår tills man uppnått en metod som lämpar sig bättre för lösning av problemet än någon annan känd metod. Algoritmen som på detta sätt växer fram kan då framstå som helt obegriplig för en matematiker, vilket understryker det fascinerande avstånd som kan finnas mellan ”ritning” och ”produkt”.
För skolpersonal är detta relevant, då det delvis undergräver vissa deterministiska förhållningssätt som man kanske annars lätt kan hemfalla till. Det blir troligt att den påverkan skolan kan utöva på ett barn är av stor betydelse oavsett eventuella (inbillade eller verkliga) ärftliga faktorer, avseende t.ex. matematisk begåvning. Även om det troligen förhåller sig så att vissa elever har sämre förutsättningar än andra, torde en avgörande faktor för deras studieframgång vara den stimulans de erhåller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar