Skit in, skit ut

Fortsatt diskussion med kommentatorn Börje.

Jag är uppriktigt tacksam för din korrespondens. Den lär mig mer om hur du, och säkert många andra, resonerar. Den tvingar mig också att tydligt artikulera och reflektera över min ståndpunkt. Däremot upplever jag inte att de fakta och resonemang som du hittills har presenterat har något egenvärde.

Jag noterar att din senaste kommentar inte motsäger något av det jag har framfört. Jag tolkar detta så att du inte har några övertygande argument som motsäger vetenskaplig konsensus, och att du därmed medger - även inför dig själv - att i) temperaturhöjningen är ett faktum, och ii) denna höjning innebär ett mycket allvarligt problem.

Istället fokuserar du nu på a) svårigheterna att exakt förutse omfattningen av detta problem, och b) de drastiska åtgärder som krävs för att hantera problemet.

Din kommentar, läst i sin helhet, tycks vila på följande resonemang: Problemet är så stort att det är ohanterligt. De åtgärder som krävs om man trots detta skulle försöka att hantera problemet har så negativa konsekvenser att de inte är godtagbara. Därför kan problemet inte vara verkligt. Det får helt enkelt inte vara verkligt.

Jag funderar också på vilken vetenskapsteoretisk syn du har. Du verkar utgå från att modern naturvetenskap producerar (eller bör producera) bevis. Det är precis tvärtom: Vetenskapen uppställer hypoteser och ägnar all sin kraft åt att försöka motbevisa dem. Motståndskraftiga hypoteser utgör tillsammans ständigt reviderade och vidareutvecklade teorier.

James Hansens uttalande om havets invasion av New York inom 10 år finns på YouTube.

Jag vet inte varför du påpekar detta. Jag tvivlar inte på att uttalandet har gjorts. Men vad visar det?

Vi tappar inte förtroendet för Riksbanken för att den faktiska reporäntan inte alltid överensstämmer med prognoserna (däremot kan vi tappa förtroendet av andra skäl). Vi inser att SMHI ibland har fel, men använder deras prognoser som den pålitligaste informationskällan om framtida väder.

För att kunna förutsäga något om det framtida klimatet via diverse ekvationer så måste indata vara exakt enligt devisen skit in - skit ut.

Om du med "diverse ekvationer" avser (fysikalisk) modellering så finns det visst fog för denna devis. Men det betyder inte att allt annat än perfekta indata (vad det nu kan innebära) genererar värdelös information. Och bedömningen av utdatans informationsvärde bör lämnas åt vetenskapskollektivet.

Som all annan vetenskap (såväl som stora delar av övrig mänsklig verksamhet) handlar modellering om att, steg för steg, förfina både indata och modeller. Att ta fram (alltmer) pålitliga modeller innebär, per definition, en cykel av konstruktion, utvärdering och korrigering. Det är djupt missvisande att karakterisera detta arbete som en serie av "misstag" eller "misslyckanden".

Det finns, som sagt, också andra metoder för att förstå och förutspå klimatförändringar.

För de som hävdar att klimatförändringar är normalt och att tidigare värmeperioder liksom den vi just upplevt inte beror på ökad koldioxidhalt.

Jag förstår inte vad du menar med detta.

Klimatförändringar är "normala" i det avseendet att (mer eller mindre periodiska) svängningar i klimatet förekommer (har förekommit, kommer att förekomma), och att dessa sker även utan mänsklig påverkan. Vi talar då återigen om långa tidsintervaller.

Sådana temperaturförändringar orsakas till stor del av variationer i inkommande solstrålning, vilka i sin tur beror på periodiska förändringar i jordens rörelse runt solen. Klimatförändringar kan alltså ha andra orsaker än (av mänsklig aktivitet) ökad koldioxidhalt. Detta motsäger inte på något vis att klimatförändringar också orsakas av ökad koldioxidhalt.

Koldioxidhalt och temperatur påverkar varandra. En ökad temperatur leder till uppvärmning av haven. Uppvärmningen minskar havens förmåga att binda koldioxid, vilket i sin tur leder till en ökning av atmosfärens koldioxidinnehåll. Periodiska variationer i infallande solstrålning styr seriereaktioner, där förändringar av koldioxidhalt och temperatur förstärker varandra.

För min del är saken fullkomligt klar; FN:s och inblandade länders engagemang i klimatfrågan är till 100% politiskt. IPCC:s uppdrag är att bevisa människans påverkan på klimatet och att föreslå (dyra) åtgärder.

Nej. Vetenskapskollektivet försöker istället med all kraft vederlägga hypoteser om människans påverkan på klimatet. De har hittills inte lyckats. Som ett resultat av detta arbete byggs en alltmer motståndskraftig - och skrämmande - teori om mänsklig påverkan av klimatet upp.

En självklar konsekvens av detta är att åtgärder föreslås och vidtas för att minimera mänsklig påverkan och för att aktivt motverka dess negativa konsekvenser. Såtillvida är engagemanget naturligtvis politiskt.

Jag antar emellertid att du med beteckningen "politiskt" insinuerar en ideologiskt styrd påverkan av forskningen - och därmed av samhällsutvecklingen - i syfte att främja ett enskilt gruppintresse.

Du är naturligtvis fri att tro vad du vill, men a) om någon samhällsinstans kan göra anspråk på att vara (eller sträva efter att vara) opolitisk så är det vetenskapssamfundet. Detta ligger i definitionen av begreppet vetenskap. Därmed inte sagt att enskilda vetenskapsmän är opolitiska varelser. Och b) om vi inte ska lita på vetenskapssamfundet i denna fråga, vilka ska vi då lita på?

De åtgärder som hittills tagits är befängda: Vi ska tanka transportmedlen med mat, vi ska dra in kvicksilverlampor i våra hem (lagbrott i Sverige), och odlandet av sk "energigrödor" förstör åkermark, Vindmöllorna ger högst 20% av installerad effekt, vindstilla kalla dagar ger de 0%.

Kvicksilverlampor är problematiska. Det håller jag med om. I övrigt förstår jag inte hur du resonerar. Vad, exakt, är det som är "befängt" i de åtgärder du nämner? En modern förbränningsmotor har en verkningsgrad på strax över 35 % (och i väglösa områden ger den ett landgående motorfordon en effektiv verkningsgrad på 0 %). Anser du att biltrafik är befängd?

Den mest sympatiska tolkning jag kan ge dina invändningar är att de uttrycker en oro för vår (och kommande generationers) gemensamma välfärd och fortlevnad. Den oron delar jag. Men om vi måste välja mellan att tanka bilen och att äta oss mätta så är väl valet ganska lätt? Problem försvinner ju inte bara för att lösningarna är ansträngande.

Du är självklart välkommen att föreslå andra åtgärder. Jag brukar själv försöka undvika att kritisera konstruktiva förslag om jag inte har något bättre förslag att komma med istället.

Framtida satsningar som föreslagits (på fullt allvar) är ännu tokigare: Avskilja CO2 minskar effekten av bränslet med 20-30%, speglar i startosfären ska reflektera bort solljuset, spridande av svavelpartiklar i atmosfären och järnsalter i haven…vanvett!

Drastic times call for drastic measures, heter det. Jag kan inte låta bli att misstänka att bakom dina exklamationer ligger en rädsla för vad sådana drastiska åtgärder faktiskt säger om den tid vi lever i. Och en förståelig ovilja att se den troliga utvecklingen i vitögat. Det är dock en ovilja som vi inte kan tillåta oss att ge efter för.

Kurvan med den uppmätta/uppskattade världstemperaturen under sedan 1900 finns publicerade så att man jämföra kurvan för CO2-ökningen finns på Ole Humlums hemsida. Kurvorna följs åt 25 år under slutet på förra seklet. Övriga år är korrelationen usel. Och om nu 25 år är så, som du säger insignifikant, why all
this fuss about it?

De mätningar Humlum presenterar motsäger inte på något sätt koldioxidhaltens inverkan på temperaturen. Och 100 år är, i sammanhanget, obetydligt mycket mer än 25 år.